hon har flyttat hem till gud.

inte flickan, hon finns kvar. men flickans mormorsmor, hon är borta nu. tårarna forsar på utsidan lika väl som på insidan. tomheten skrämmer. rädda flickan, snart är hon helt ensam.

hon vill bara inte vara ensam

ensamheten skrämmer flickan. liten och rädd. vilsen, tom och förstörd. ensam.
 
hon vet inte hur hon ska förklara, förstår inte ens själv. är inte ensam, har folk omkring sig, men så fort hon inte kan se någon annan, då hon är själv, då kommer ensamhetskänslan. den gör henne rädd. hon kryper ihop som ett litet barn i sängen och känner hur tårarna kommer smygandes. vet inte varför det blir så här, hon vill bara inte vara ensam.

RSS 2.0